Helgens äventyr slutade inte med vaniljglass i espressokaffe. Efter att ha sovit en natt på motell var det nämligen dags att åka hem. Varför inte passa på att ta åka en bit av den omtalade Highway 1 tänkte vi och tog en liten omväg hem. Det var bitvis en riktigt fin väg längs stilla havet som slingrade sig längs vattnet. Den passar nog riktigt bra att åka motorcykel på, Alfred du får planera in en besök här.
Innan vi kom fram till stilla havet passerade vi orten Sebastopole som visade sig ha en Gravenstein apple fair. Kombinationen äpplen och en riktig amerikansk marknad lockade så mycket att vi stannade till en stund.
Varken äppeltavlan eller mängden äpplen kommer i närheten av vad äpplemarknaden i Kivik, men kul var det.
Naturligtvis hade de det klassiska inslaget av ätar-tävling. Här är det barnklassen i äppelpajätartävlingen som hungrigt väntar på startsignalen. Även vi kände av hungern och fick tillfälle att lära oss ytterligare ett förkortning: BLT står tydligen för bacon, lettuce and tomato och kommer vanligen i form av en smörgås.
Frågan är bara hur man äter en smörgås som består av tre våningar och mängder med fyllning?
Mätta och belåtna tog vi oss ner till stilla havet i vår vita Toyota Yaris. Det var riktigt fin utsikt på flera ställen och jag fick tillfälle att testa panoramafunktionen i min nya telefon.
Vi åkte söder ut och kom ner till Golden Gate-bron, som var insvept i sedvanlig dimma. Eller är det kanske bara låga moln?
Väl över bron letade vi oss in smeten vid San Franciscos nordöstra strand. Vi lyckades parkera bilen och tog en promenad längs vattnet till pir 39. Ovan syns Alcatraz i bakgrunden och nedan kolonin med sjölejon som är bosatta vid piren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar