En bra helg efter en intensiv vecka

Efter intensivt pluggande fick jag andrum att njuta av livet i kalifornien igen.
Under veckan som varit har jag haft två uppsatsinlämningar och två tentor. Den sista uppsatsen lämnats in på lördagen därefter tog Anton och jag tåget till San Francisco. Innan vi åkte tog vi på oss långbyxor och stoppa ner både jacka och tröja i väskan, eftersom det brukar var lite kallare i molnigare i San Francisco. Det vi inte hade räknat med var att oktober är den månaden på året som det är bäst väder i San Francisco. Amerikanarna kallar detta för "the indian summer"-Himlen är klarblå och solen värmer ordentligt mitt på dagen (precis som den gör hela tiden hemma hos oss i Menlo Park). Det blev nästa obehagligt varmt att gå till Civic Center som var dagens utflyktsmål.

I Civic center höll dom denna helg en internationell keramikutställning utomhus.

Det var många spännande och fina verk..

...och en del lite konstiga, som detta verk som illustrerade  ett uppsprättat näbbdjur

En av konstnärerna höll även en timme lång demonstration om hur han gör sina stora skulpturer.

Under demonstrationen försvann solen ner bakom höghusen och det blev genast kallt så vi gick därför till närmsta cafe för att värma upp oss lite. Cafét vi hamnade på var mer ett kaffeställe och de hade många olika kaffebönor och rostningar att välja på. De hade bara ett litet teutbud men oj vilket gott chaitea de hade med färska örter i. Men hade det inte haft te var kaffet så gott att jag nog hade kunnat tänka mig att köpa en väldigt liten kopp.

Hälften av bönutbudet

Kaffe bryggdes på gammalt hederligt  vis al minute med filter.

 Nu när de flesta möbler och husgeråd är inköpta har det blivit dags för elprylinköpen. Förra vecka fick vi vår nya systemkamera (Canon 100D) och en längre tid har vi viljat ha någon form av högtalare att spela musik i. Så efter kaffe och te begav vi oss mot en elaffär som skulle ligga på vägen till ett området som skulle vara fullt med spännande restauranger. Vi hade först tänkt köpa en billig tillfällig lösningen till lägenheten här i USA men bestämde oss för en mer långsiktig och dyr lösning med början till ett Sonos system. Valet var inte helt lätt så efter vårt inköp hade vi blivit ordentligt hungriga och bestämde oss ändra våra middagsplaner lite och inta en snabbmiddag från någon av de många food truck's (matvagnar) som stod samlade i närheten av affären.

Nöjd efter en burmesisk middag

På söndagen var vi bjudna på brunch hos en av Antons kollegor. En av anledningarna var att han ville bjuda på sitt egenrostade kaffe. Lite kul är att familjens efternamn är just Coffee. Det var en himla trevlig tillställning som jag hoppas återkommer.

Mr Coffee gör cappuccino med egenrostade bönor

Brunchen uppdukad på altan vid poolen och kaffe serverades genom köksfönstret

Kort hike bakom huset efter brunch-frossan 

Vår uteplats

Vår uteplats är helt klart det bästa med vår lägenhet. Vi äter oftast både frukost och middag där ute. Mitt på dagen kan man sola lite kort men det blir oftast för varmt. Kvällarna är helt underbara, straxt över 20 grader innan solen går ner (kl 20:00) och straxt under när den gått ner. När solen försvunnit ner blir himmlen full av stjärnor istället. Stjärnor syns väldigt ofta och rätt många eftersom det nästan alltid är molnfritt och belysningen i stan är väldigt liten.  Förutom dessa underbara förutsättningar har uteplatsen nu blivit upppimpad med mysbelysning i form av ljusslinga och fotogenlampa. Vi har dessutom skaffat en kolibrimatare för att locka till oss fåglarna som håller till i träden vid sidan av uteplatsen. 

Sötsugen kolibri

Igår avslutade vi middagen med jordgubbar och vispgrädde. Jordgubbarna handlade vi på vägen hem från vår utflykt då vi passerade förbi de väldiga odlingarna på nytt. Jordgubbarna var goda men inte lika goda som de svenska såklart. Grädden här smakar också lite annorlunda, tror det kan ha och göra med att de ultra pastöriserar den så att hållbarhet blir 1 mån istället för 5 dagar.

 

Jordgubbsodlingar

Vägen hem från vindistriktet

Helgens äventyr slutade inte med vaniljglass i espressokaffe. Efter att ha sovit en natt på motell var det nämligen dags att åka hem. Varför inte passa på att ta åka en bit av den omtalade Highway 1 tänkte vi och tog en liten omväg hem. Det var bitvis en riktigt fin väg längs stilla havet som slingrade sig längs vattnet. Den passar nog riktigt bra att åka motorcykel på, Alfred du får planera in en besök här.

Innan vi kom fram till stilla havet passerade vi orten Sebastopole som visade sig ha en Gravenstein apple fair. Kombinationen äpplen och en riktig amerikansk marknad lockade så mycket att vi stannade till en stund.

Varken äppeltavlan eller mängden äpplen kommer i närheten av vad äpplemarknaden i Kivik, men kul var det.

Naturligtvis hade de det klassiska inslaget  av ätar-tävling. Här är det barnklassen i äppelpajätartävlingen som hungrigt väntar på startsignalen. Även vi kände av hungern och fick tillfälle att lära oss ytterligare ett förkortning: BLT står tydligen för bacon, lettuce and tomato och kommer vanligen i form av en smörgås.

Frågan är bara hur man äter en smörgås som består av tre våningar och mängder med fyllning?

Mätta och belåtna tog vi oss ner till stilla havet i vår vita Toyota Yaris. Det var riktigt fin utsikt på flera ställen och jag fick tillfälle att testa panoramafunktionen i min nya telefon.

Vi åkte söder ut och kom ner till Golden Gate-bron, som var insvept i sedvanlig dimma. Eller är det kanske bara låga moln?

Väl över bron letade vi oss in smeten vid San Franciscos nordöstra strand. Vi lyckades parkera bilen och tog en promenad längs vattnet till pir 39. Ovan syns Alcatraz i bakgrunden och nedan kolonin med sjölejon som är bosatta vid piren. 

En fin födelsedag

Lina hade i hemlighet förberett en utflykt på min födelsedag, så i fredags var det tidig uppgång som gällde. Efter en god hemlagad frukost, den första på länge med stekta ägg, bar det av med bilen upp mot San Francisco. Just som jag hade insett år vilket håll vi var på väg och hade börjat fundera på vad som skulle hända i SF så sa Lina att jag skulle förbereda mig på att köra om ca en timme. Till min förvåning insåg jag att detta borde innebära att vi skulle ganska långt norr om Golden Gate-bron. Inget besök i storstan den här gången alltså.

Jag körde den sista biten och Lina dirigerade mig. Det visade sig att resans mål låg i Sonoma county, ett fint vin-distrikt i klass med Napa-dalen för den som inte känner igen namnet. Från staden Healsdburg åkte vi med i en guidad cykeltur bland vingårdarna.

Vi stannade längs med vägen och vår guide berättade om Dry Creek Valey's historia och om vinodling.

Totalt blev det en tur på ca 35 km med besök på tre olika vingårdar (Bella, Dry Creek vineyard och Alderbrook). På vingårdarna var det provning av viner (vad annars?) som stod på schemat.

Den sista gården hade utförsäljning av vissa viner från 2005. Efter att ha smakat tyckte vi att det var värt att köpa en låda för $70. Vi visste inte riktigt hur många flaskor det var i en låda men trodde det var sex eller åtta stycken. När vi fick låda levererad efter cykelturen lärde vi oss att de går 12 flaskor på en låda. Totalt blev blev hela 15 flaskor vin inköpta på en och samma dag! Den som kommer på besök kan alltså räkna med att få smaka :-)

Dagen avslutades på en fin italiensk restaurang i stan (Campo Fina), med mer regionalt vin förstås. Har ni vägarna förbi kan vi varmt rekommendera ett besök. Vi delade på ett antal riktigt goda smårätter och när vi kom till efterrätten var tanken att göra likadant. Vi frågade om en variant med glass och kaffe och konstaterade snabbt att det inte var något för Lina och valde två andra. Till min stora förvåning fick vi in tre efterrätter varav en var en vaniljglass-kula som badade i espressokaffe, med ett ljus i till råga på allt! Vi hade visst sagt något om att det var min födelsedag.

Det blev en riktigt bra avslutning på en fin födelsedag!

Godaste burgaren på 31 år

Ikväll blev det amerikansk middag. Vegburgare till mig och den godaste burgaren Anton någonsin ätit. Eftersom Anton glömt leget på rummet var det bara jag som fick njuta av den kaliforniska ölen. 

Frukost på rummet

Ett vänligt mottagande och en ny telefon men inte någon bil

När vi komm fram till Palo Alto visade det sig att vi ska bo hos ett trevligt par i vad som verkar vara väldigt fina kvarter. I ett ganska stort hus har vi ett rum med eget badrum men tyvärr inte tillgång till något kök.

Efter att ha vilat en stund och duschar av oss resdammet tänkte vi gå ut och hitta något att äta. Utrustade med en karta frågade vi vår värd om rekommendationer. När det gick upp för honom att vi inte hade någon bil ännu erbjöd han oss att följa med till Palo Alto centrum, de var ju ändå på väg dit för att äta. Det hela slutade med att vi blev bjudna på god kinesisk mat och fick en trevlig kväll. Under middagen var det någon (troligen jag) som nämnde Steve Jobs, så på vägen hem tog vi en liten omväg och vi fick Jobs hus utpekat.

I dag var målet att skaffa amerikanska telefonnummer och att hyra en bil. Först var vi dock tvungna att få  oss något till livs. Vi hittade ett trevligt kaffé som hade en lite ovanlig kombination: omelett och fruktsallad:

En god, lite oväntad kombination.

Mätta och belåtna traskade vi iväg till en telefonoperatör för att skaffa amerikanska telefonnummer. Efter underliga problem med diverse betalkort och ett mellanspel på banken (öppen på en lördag!) kom vi därifrån med en ny telefon till mig och en amerikanskt SIM-kort till Lina.

Dessvärre tog det för lång tid med telefoner, bank och lång promenad: när vi väl kom fram till biluthyrningen så hade den stängt. Jobbigt läge. I morgon får vi se till att komma dit i tid.

Lokalt odlad apelsin

En av de godaste apelsiner jag ätit. Den kom från ett träd på en kollegas tomt. Det ska nog inte vara så svårt att trivas här :-)

För övrigt vara det långbyxväder idag, tror knappast att temperaturen kom upp i 25 °C.

4:e juli

Då har jag upplevt min första 4:e juli i USA. Det verkar som det är en stor grej, och att man framför allt är hemma hos sina vänner och grillar.
Men har man mycket att göra och inte någon inbjudan så finns det inte mycket annat att göra än att sätta sig och göra det som måste göras. Även om det råkar vara USAs nationaldag.

Det mest spännande som hände på kontoret idag var att jag blev utelåst från våningen när jag skulle på toa. Tänkte inte på att det är låst utanför normal arbetstid. Alla mina grejer låg kvar på kontoret. Efter lite funderande tog jag min cykel (som jag lyckligtvis inte låst) och cyklade bort till närmsta vaktkur, knappa 1,5 km. Vakten ringde efter någon med nyckel och jag stannade kvar och pratade en stund. När  han med nycklarna dök upp tänkte jag sätta mig på cykeln och följa efter hans bil. MEN, man måste ha cykelhjälm på sig om man ska cykla inne på SLACs område. Jag förklarade att min hjälm låg på kontoret. "Det var inte bra." svarade han och öppnade bagaget. Det vara bara att lägga in cykeln och sätta sig i bilen. Väl framme följde vakten med upp till kontoret och ville se min ID-bricka innan han var nöjd.

För att fira nationaldagen lite grann så cyklade jag ner till Palo Alto centrum och hittade ett ställe som verkade riktigt amerikanskt: Sliderbar. De serverade smårätter och för min del blev det en American Pride burgare och något som såg ut som en burgare men innehöll pulled pork och bbq-sås. Till detta en Bitter American från San Francisco-bryggeriet 21st Amendment, riktigt god öl om ni frågar mig.

Min stackars gamla telefon ber om ursäkt för den taskiga kvaliteten på bilden.

Eftersom burgarna var så små och jag var så hungrig, var jag tvungen att testa heta kycklingvingar med ädelost-dressing. Gott men kladdigt. Jag börjar inse att det inte är så dyrt att ärt ut här (om det nu är någon som är förvånad) det hela gick på $22 inklusive skatt och dricks.

 Är det billigare att äta ute så är det betydligt dyrare att bo. Håll tummarna för att jag får napp på morgondagens visning.

Trevlig mataffär

Men min nya väska och inte fullt så nya cykel lyckades jag ta mig till en trevlig mataffär i närheten av Menlo Park centrum. Trader Joe's kommer nog att bli en favorit. Se själv vad man kan hitta där:

Midsommar

Jag börjar komma tillrätta här borta och trivs bra. Fram till idag har jag inte sett ett enda moln, så vädret kan man inte klaga på.

Tårtan i högsta hugg. Tack Johnny för förbättringen av bilden.

Något annat som är på topp är gästfriheten. I torsdags var det picknick i Portola Valley med kollegor i samband med en lokal marknad. Mycket trevligt var det. I fredags var det barbecue hos "Neighbours abroad". Du viste väll att Palo Alto och Linköping är systerstäder? Det ena ledde till det andra och vips var jag inbjuden till midsommarfirande på lördagen. De fick ett högt betyg på svenskheten i firandet, det restes till och med en midsommarstång och dansades små grodorna. Här har jag precis tagit mig en bit av den traditionella jordgubbstårtan.
Det stora målet med gårdagen var annars at undersöka hur cykelvänligt det är i trakten. Resultatet? Det går aldeles utmärkt att cykla i Palo Alto! Man kan kanske tänka sig att det är mer trafik under veckodagarna, men det ska inte ge några större problem. Det enda problemet igår var att jag var ute aldeles för länge i den kaliforniska solen. Det syns kanske inte på bilden, men jag skaffade mig en riktig "farmer tan". Nu är solkräm inköpt, så nästa gång jag ät ute och cyklar ska jag klara mig bättre. Jag har dock ingen användning för den idag eftersom himlen för första gången sen jag kom hit är täckt med moln.