onsdag 30 april 2014

Sjukvården i Usa

Nu har jag provat på hur läkarvården i USA fungerar. Man har ju hört både positiv och negativ information om det i Sverige. Anledning till besöket var inget allvarligt utan mer ett rutin besök. 

Det första som gäller här är att man måste ha en sjukvådsörsäkring, staten betalar inget eller väldigt liten del av sjukvården. Vi har förmånen att Stanford  och Antons  stependium betalar denna för oss båda. Den kostar normalt 10 000kr/mån, vilket Standford normalt skulle ha betalt 7000kr och resten skulle vi betalt själva. Att arbetsgivaren betalar så stor del är normalt för jobb som kräver utbildning av något slag. Antar att den till vis del ersätter arbetsgivaravgiften som annars är låg här. 

Man får sen en list på sjukhus som är ansluten till försäkringen och där får man välja en husläkare själv. Usa är verkligen valfrihetens land, på gott och ont. 

Att boka tid som ny "kund" tog sin lilla tiden när man skulle försöka bokstavera sitt svenska namn. Bokstaveringen är inte riktigt samma som hemma. Här blir tex mitt namn L as in Laura I as in Ike, N as in Nancy and A as in Adam. Jag försökte mer än en gång att använda svenska namn men det gick inte så bra. Ivar var inget namn som hjälpte direkt:) Det var tur att telefonisten hade så bra tålamod. 

Väl vid sjukhusbesöket blev jag hänvisade till den reception som ansvarade för min valda läkare samt 5 andra läkare. Det fanns flera andra liknande reception för liknande grupper med läkare. Att göra sitt första besök innebar även en hel del papper och underskrifter. Jag Fick med mig en hel bunt därifrån. 

En sjuksköterska kom och hämtade mig i receptionen och tog blodtryck och ställde lite rutin frågor kring vaccinationer med mera. Hennes klädsel var lite annorlunda mot den man är van vid, hon hade svart piké med sjukhuset loga. Väntetiden var väldigt kort eller till och med minimal både för sjuksköterskan och läkaren. Jag hann precis byta om till sjukhusskjortan jag blev tilldelad innan läkaren knackade på dörren. Jag upplevande att läkaren hade mer tid än de svenska läkarna och ifråga satte inte så mycket det jag sa. Tror att eftersom det är privatstyrt är det mer ett business och kundtänk. Villket förstås är bra så länge man har råd att betala för servicen man får. 

Kort och gott kan var mitt intryck av den amerikanska sjukvården gott, men då har jag ju också förmånen att få en försäkring. 



2 kommentarer:

  1. Halloj, det är så kul att läsa er blogg! Men för sällan man tar sig tid att kommentera. Nu Måste jag bara fråga, har du skrivit fel i inlägget Lina, 10000kr/månad?? Nä det är per år eller? (Åh nu känner jag mig blåögd, visst har man hört om sjuksystemet i USA, men inte att det är SÅ galet dyrt) Kram Emma R

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Kul att du tagit dig tiden att kommentera. Det uppskattas mycket att få lite respons på det vi/jag skriver. Angående din fråga så stämmer den höga siffran, men som sagt betalar arbetsgivaren den större delen. Det finns också olika typer av försäkringar såklart andra billagre som då så klart även täcker mindre, vår försäkring är näst intill heltäckande och antagligen därför också extremt dyr.

      Radera